vilken dålig idé att försöka blogga om tvillingar och småbarnspäronlivet. man har ju ingen tid. sidan kommer säkert att vara dåligt uppdaterad det närmaste. men. such is life. prio ett: mina TRE barn!!!
i måndags morse anlände vi alltså förlossningen. jag var då öppen drygt 2 centimeter och barnmorskan tog hål på fosterhinnorna på tvilling 1 vid 10-tiden. riktiga värkar hade jag från cirka klockan 12. jag försökte hålla mig upprätt och rörlig så länge som möjligt och gick med gåbordet inne på rummet. runt och runt. J och jag spelade spel... slog honom i MIG även när värkarna startade... jag är sååååå grym. när gåendet blev för jobbigt satte jag mig i en fåtölj som fanns på rummet och andades. J, som är bästa mannen alla kategorier, hjälpte mig och jag bokstavligen djupandades genom värkarna. jag ville ju i det längsta hålla mig borta från lustgasen. tackade nej till EDA också. vet inte varför jag är så motvillig till den. runt 18 började värkarna bli RIKTIGT plågsamma och jag fick min älskade lustgas. vilken härlig återförening. såååååååååååååååååååååååå underbart med lustgas... ganska snart fick jag dock lägga ifrån mig den då det började komma krystvärkar och jag lade mig på sängen...ryggläge denna gången. hade inte särskilt många krystvärkar och tvilling 1 föddes 19.10. 19.26 föddes tvilling 2 efter lite hjälp av värkstimulerande dropp. förlossningen gick utan problem och var i det närmaste en religiös upplevelse om man jämför med E´s förlossning. allt gick så smidigt. jag kände att jag kunde behålla kontrollen och att jag visste vad som hände i kroppen. alltid alltid har jag varit skeptisk till kvinnor som tycker att det är vackert och underbart att föda barn. nu är jag en av dem. att föda barn KAN vara underbart. och att föda fram "mina" tvillingflickor var just underbart. när jag fick se dem visste lyckan ingen gräns. ingen alls. såååååååååå fina. så perfekta och fulländade och så luktar de ju så ljuvligt. de vägde 3340 och 3035 gram. stora flickor.
i onsdags åkte vi hem (tidigt tyckte bb-personalen). men vi kände att vi inte hade så mycket att vänta på... vi ville nog hem till E. E tar det hittills bra. liten kris mellan henne och mig på onsdagen då vi precis kommit hem. men nu känns det okej. hon leker som vanligt och är mycket delaktig i aktiviteterna kring barnen. just nu är det EXTREMT mycket amning och J gör det mesta i hushållet. var och vägde dem idag på sjukhuset och tilläggsmatar tvåan lite pga för stor viktnedgång. ammar och ammar och ammar. jag vill ju så gärna kunna helamma dem i minst tre månader.
återkommer med mera senare. bilder och annat.
just nu är livet ett lyckorus. ett intensivt lyckorus. jag kan inte förstå det. jag är mamma till tre barn. jag... Linda... är mamma till tre flickor. det går inte att ta in. livet är stort. jag är tacksam.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men visst är det fascinerande? Min tvillingförlossning var också helt annorlunda ohc mycket mer ljuvlig än de andra. Tycker det är mysigt att läsa andras förlossningsberättelser, man blir lite halvnostalgisk..
stora tjejer! våra små vägde sonen 3550 och dottern 3045 ganska lika era!
Skicka en kommentar