Sad

ingen bra kväll igår. skrikiga bebisar. man liksom håller ihop sig själv inför barnen och beter sig illa mot den man älskar när tålamodet tryter. such is life. jag har lovat mig själv att aldrig säga till mina vänner (när och om de får barn) att de ska njuta av spädbarnstiden. spädbarnstiden är 70% jobbig och 30% mysig. nu låter jag sådär cynisk och jobbig igen. men det är ingen mening med att ljuga. idag är E på dagis igen och J ska jobba ikväll. känner att lusten liksom runnit ur mig. svårt att skriva nåt bra då. återkommer.