sedan Ebba började leka riktiga lekar har jag fascinerats av hur hon bearbetar sina upplevelser genom leken. efter varje fotografering på dagis har hon exempelvis lekt någon form av fotostudiolek efteråt.
igår var Ebba med mig på jobbet. vi var på Hjälpmedelcentralen och träffade en av mina brukare där. hennes gåstol skulle korrigeras. Ebba uppförde sig som alltid perfekt och lagom nyfiket. Ebba träffar ju inte så ofta funktionshindrade. tyvärr. brukaren som vi träffade på Hjälpis har hon iallafall träffat förut. en gång i somras då Ebba var med mig på jobbet.
när vi kom hem lekte Ebba med vår stora anka som vi vann på Liseberg. ankan hette Kalle i leken och var då handikappad/funktionshindrad och Ebba var Kalles hjälpare. hon lyckades hitta några spännen så att han inte skulle ramla ur "rullstolen" (en för dagen omgjord docksulky). det mest fascinerande var lösningen på problemet att Kalles fötter släpade i golvet. Ebba använde ett skokartongslock och la under sulkyn (på krysset) så att Kalles fötter kom upp en smula. "annars kan han ju för sjutton bryta benen, mamma". så fin lek. så stolt Ebba när hon lekte med Kalle. jag frågade om hon kanske skulle bli sjukgymnast eller arbetsterapeut då hon blir stor. men det ska hon inte, "mamma, detta är ju bara min nya lek" sa hon då. Ebba ska bli frisör när hon blir stor. eller sjuksköterska. idén till sjuksköterska fick hon efter ett besök på Östra där Ebba ju går på tillväxtkontroller. just detta besöket bjöd på blodprov. men det avskräckte alltså inte. personalen på Östra är guld varje gång vi är där.
här kommer bilder på Kalle:
tisdag 30 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Fantastiskt :)
Tänk om vissa vuxna fick gå tillbaka till barndomen och återuppleva den där enkelheten för en dag. vad världen skulle bli bättre.
Kram på dig min trogna läsare.
Skicka en kommentar