tisdag 28 april 2009

Jobbpanik

jobbat idag. mitt roliga jobb! ska bli så kul att börja på riktigt sen. får samtidigt panik. tycker att det är jobbigt att vara ifrån mina tre små i en dag. hur blir det då sen med FEM DAGAR? ångest. separationsångest. idag passade mamma och syrran barnen. hade gått hyfsat. bara ellen som deppat lite före och under lunchen... ingen fara på taket. men ändå ett sådant där svid. i hjärtat. eller magen.

känner ofta att det är mycket. mycket som snurrar. tusen bollar. tusen projekt. alltid mycket. ibland tänker jag till och med att jag kanske skulle tala med någon. kanske via bvc? låter kanske fånigt men så är känslan. det blir så mycket och mitt i allt det så glömmer jag mig själv och blir bara en sån där mamma som jag inte vill vara. jag håller ihop mig på dagarna. är glad och har så gott tålamod jag kan och kompromissar och tröstar och lugnar och leker och lagar mat och byter blöjor och städar och tvättar och fejar och planerar och pusslar och socialiserar och går till bvc och allt allt allt. men sen när barnen sover kan jag inte koppla av utan bara irrar runt och stressar upp mig över allt och inget och får ändå inget gjort. skulle behöva strukturerar upp mig mer. eller kanske mindre? kanske bara släppa taget. och låta det vara som det är. svårt för en gammal kontrollhispa typ A som alltid haft högsta betyg och varit duktiga flickan. men det är så svårt allt det där. det finns många fördelar med att få barn tidigt i livet. en av nackdelarna är kanske att man inte är så himla klok och färdig med sig själv. nu flummar jag iväg som vanligt. men bloggen är ju mitt lufthål. där jag skriver det som bara måste ut. ut ur systemet.

relationen med mannen mår ju inte heller som en prinsessa när man är lite sådär lagom föräldrarobotaktig på dagarna och har fullt upp med sina egna projekt om kvällarna. kanske skulle man ha en dag i veckan då man bara är tillsammans och dricker te öga mot öga?

ute är det sommarvarmt och våren är så vacker att ögonen nästan gråter av lycka. åkte ut på landet idag på jobbet för att träffa en brukare (vi kallar våra patienter så). de bodde mitt på landet i en jättelik gul villa. så vackra omgivningar. så fint.

ellens hosta är bättre. nu har ester börjat hosta istället.

kram till er!

5 kommentarer:

Lycklig tvillingmamma! sa...

I dina "flummiga" inlägg så är det så mycket kloka ord!
Tycker absolut att du ska försöka få någon att prata med om du känner så.
Som du säger, kanske hjälp att strukturera upp, en hjälp till självhjälp. Släppa lite på allt man tror är" måsten".Stort behov hos många småbarnsföräldrar tror jag.
Kram och ta hand om dig!

Anonym sa...

Tycker det låter som en jättebra idé att prata med någon, bvc hjälper gärna till. Kan vara jätteskönt att få rensa skallen lite, o kanske fånga upp problem INNAN det blir nåt av det.
Vi har faktiskt en kväll på tu man hand i veckan,. En kväll då vi MåÅTSTE vara i säng senast kl 21. Då kan vi göra vad som helst, spela spel, mysa, prata, dricka te, bara vi gör dte i sängen, tillsammans. Är värt massor!
/Emma

Anonym sa...

Hej Linda!
Känner igen mig i det du skriver. Det är verkligen superstressigt emellanåt så försök att ta all hjälp du kan få. Sköt om dig! Kram från Christine

Sara S sa...

Du gör ju så himlans mycket, tänk på det istället för allt du inte gör. Du är ju en riktig power-morsa. Förutom då att du har för höga krav på dig själv. Jag vet, det är lätt att säga och svårare att göra. Men man måste kanske påminna sig själv om det lite då och då, alltså allt det bra man gör. Det är ju bara man själv som lider av för höga krav.

Linda sa...

tack ni kloka och snälla!