hos farmor idag. kvinnan som liksom jag fött tre barn. frågade lite om småbarnstiden idag. hon bara ler med alla sina kunskaper. tydligen var pappan min "busigast". det viktigaste, enligt farmor, var att man ger barnen "den mjuka kärleken" och inte pratar så mycket utan VISAR. jag frågade om hon aldrig blev arg eller stressad då barnen var små. och det blev hon sa hon. men citat "jag slog dem iallafall aldrig". lite andra perspektiv då mot nu. det gick så bra idag. både bilfärd och allt annat. visst blir man svettig med två små upptäckare. men lycklig. och när man tillbringar tid med två 1-åringar och en 94-åring så blir nuet så påtagligt. vad som ska hända om en vecka eller sen, det är mindre viktigt. nu är nu. nu är det som spelar roll. spricker av stolthet över mina små. och min stora. de är så fina och duktiga och allt annat.
E har fått stå tillbaka lite det senaste. det är ju hon som känner av när mamma är trött och lättretlig. inte ellen&ester. dåliga samvetet, hej igen. ska gå in och säga gonatt till henne nu. ge tid. krama. pussa. visa.
ingen mjölk hemma. inga bullar blir det. typiskt.
i morgon kommer lite småttingar hit. blir så trevligt och roligt. bara ingen blir sjuk över natten.
ellen dunkade förresten i hakan i soffbordet innan hon skulle sova. blod. lilla lilla pyret. E har slått upp kinden en gång då hon dunsade in i samma bord. då blev det akuten. bara ester kvar nu då. kanske spräcka ögonbrynet? fnissar lite.
måste kila.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar