Tåg

ännu en natt med liten Ester vid min sida. märkligt nog sover hon som en prinsessa bara hon får ligga jämte mig. då och då vaknar hon till. hostar till. då sträcker hon ut handen och känner att jag är där. då somnar hon om. att kunna ge ett barn en sådan trygghet gör mig gråtfärdig av lycka. mitt lilla lilla barn.

klockan 05.45 ringde klockan. det är nåt visst med att gå upp när alla andra sover. klappade J och Ester på kinden. E och Ellen sov där uppe fortfarande. klär på mig tyst. gör min dubbelmacka som jag tar med till jobbet. sätter i linserna. borstar tänderna. lite mascara i ett helcrazy försök att se piggare ut. sen på med mina fina fina röda converse och jackan och så ut i sommarmorgonen med hörlurarna i öronen. sommar i P1, i morse med Sara Paborn. bra. bäst av dem jag lyssnat på hittills i år är Kristian Luuk och Morgan Alling. och Malin Sävstam. Malin förlorade sin man och två av sina barn i Tsunamin 2004. bara hon och hennes äldste son överlevde. henne lyssnade jag på igår och tårarna brände i ögonen. så obeskrivligt svårt att jag inte kunde ta det till mig. så starkt. för starkt?