tisdag 15 september 2009

Id-kris

bloggen går igenom en smärre kris, tror jag. jag vet inte riktigt vad jag vill med bloggen. vad ska den handla om? vad ska den vara bra för? vad är målet? vad vill jag dela med mig av och till vem? censurerar jag mig själv?

bloggkris. fnissar åt mig själv.

igår hämtade jag på dagis. att hämta tre små prinsessor och få tre varma kramar gör mig till den lyckligaste i världen. ester hade varit lite ledsen vid lämning...annars hade det gått bra. precis när jag kommit hade hon dock ramlat ned från mellis-bordet och slått i huvudet. hon var dock okej och verkade inte påverkad under eftermiddag/kväll.

kvällarna är ett kapitel för sig just nu. så mycket som ska hinnas med och två vuxna som har fullt upp med sitt. svårt att mötas. svårt att prata. blir bara missförstånd och jag märker att jag är känslig. förr i tiden var jag så stensäker på allt. nu blir jag tveksam så lätt och är hyperkänslig för kritik. ett exempel: på klädpartyt i lördags så beställde jag kläder till barnen. till de små tröjor med dinosaurier på med tillhörande (och matchande!) tights... och till E en tröja med cup cakes på. J och jag har tidigare pratat om att det vore kul att barnen någon gång har matchande kläder alla tre, på kalas - jul och sånt. jag tänkte på detta på partyt men tänkte också att E inte gillar dinosaurier så värst och att vi får köpa matchande kläder till alla tre vid ett senare tillfälle. när jag kom hem, glad och nöjd med min beställning, antydde J att jag skulle köpt matchande till alla tre. och jag blev jätteledsen. kanske löjligt av mig, jag vet inte. men ibland kommer kritik när jag tycker att den är obefogad. J tycker att man måste få säga vad man tycker och jag tycker att det inte alltid är nödvändigt då det gäller småsaker och då beslutet redan är fattat. om J kommer hem från affären och har köpt något som jag kanske inte är helnöjd med så måste jag ju inte säga det. jag kan välja att inte säga något alls. nu snurrar jag in mig i en kletig sockervadd, jag vet. måste bara ventilera lite. hoppas ni står ut.

2 kommentarer:

1+2-barnsmamma Carola sa...

Sluta inte skriva bara. Jag älskar att få ta del av dina tankar och funderingar samt erfarenheter av att bolla tre barn, man, familj, jobb, dagis, träning, vardag mm.

Som inlägg till diskussionen om kläder kan jag säga att även om ni tänker att det vore fint att ha matchande kläder på alla tre så är det inte säkert det blir så...

Ibland försöker jag köpa matchande kläder till barnen, eller åtminstone till tjejerna, eftersom jag tycker det är så fint. Det är tyvärr inte så ofta det finns matchande till prinsen också. Problemet är ju bara att storsessan i stort sett ALDRIG vill ha samma kläder som lillsessan, iaf inte samtidigt... I våras köpte jag matchande kläder till alla tre som jag hoppades de skulle kunna använda en hel del. Småttingarna har haft sina samtidigt men alla tre har jag lyckats få på kläderna samtidigt vid ETT tillfälle...:-). Vår storsessa har MYCKET bestämd uppfattning om kläder...

Kram

Linda sa...

Carola: blir glad av ditt inlägg! TACK!!! din storsessa verkar ha likadan vilja som vår storsessa. kanske borde sammanföra dem någon dag ;) så kan de diskutera klädval mm. skrattar åt hur stark vilja ett ändå så litet barn kan ha.