Prison

såg ett program om ett fängelse igår. tusentals själar som alla satt fast i ett enormt fängelse någonstans i USA. det var kanal 9 och även om programmet inte var av toppklass så berörde det på något vis. alla öden samlade på en plats. en egen värld innanför murarna. nu vet jag ju egentligen INGENTING om fängelser men att höra de intagnas berättelser om sina liv var fascinerande. skrämmande. hur försonas man med det faktum att man ska vara inlåst resten av sitt liv? jag svamlar ju alltid om att man har ett val. att man väljer varje dag. alltså, man väljer ju inte bara en gång vad man jobbar med, vem man lever med och vem som är ens vän...det måste man fortsätta välja. aktivt. annars tror jag bitterheten ramlar över en plötsligt. men de som föds i ett annat liv då? de som väljer men inte ser de valmöjligheter som jag gör? vad händer då med pratet om att alla har ett val. jag vet ärligt talat inte. några av fångarna hade förgripit sig på barn. ett avgrundsdjupt hål i mitt hjärta grävs varje gång någon ens nämner något om elakheter mot samhällets socker. barnen. det är svårt att inte känna bara kallt förakt för sådana människor. de ville helst inte berätta hur deras dom löd. en man yrade om en demon som han låtit ta över. jag vet inte. de som begår hemska brott. riktigt hemska. finns det någon av dem som vuxit upp i kärleksfulla hem och behandlats med respekt, kärlek och ödmjukhet? jag är tveksam till om dessa människor egentligen går att hata. jag känner mer en sorglighet.

nog om det.

angående mitt eget lilla liv här på jorden så var igår en trött dag. kom hem sent efter tisdagsgympan (sent=17.30)...försökte äta middag med en ledsen ellen och babblande ester med mera... alla barn trötta. liksom mamman och pappan. ellen och ester förkylda. nej, igår kväll var lite för mycket. jag låg på soffan som en urvriden trasa när barnen somnat. och kollade på massa blaj. bland annat programmet om fängelset.

trevlig onsdag alla!

jag "känner" ett par tvillingar som blir 18 idag. en avlägsen ålder för mina små. tänk den dagen, vänner!