känns bättre idag. det som känns jobbigast är väntan på ultraljud av levern. får antagligen vänta till januari/februari någon gång och jag kan ju inte gå runt och må som igår i två månader. försöööööööööööker tänka positivt.
spanar lite på nobelmiddagen. alla är så fina!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
tänker på dig, det är inte kul att gå och vänta på en undersökning. på fredag ska jag till läkaren med Siri för hundrade gången på ett par veckor. det är något knas med kisseriet, men nu är det lite bättre. har mutat henne med en liten hund som skäller och slår en kullerbytta. jag tror E har en sån. Vi höll på att få hjärnblödning när dom lekte med den förut. Jag hade glömt hur den lät.....
ja alla leksaker som låter är tärande. men söta. E har verkligen älskade både hunden som gör kullerbytter och katten som jamar (mjaaaaaaaaaaaaau mjaaaaaaaaaaaaauuuuuuuuuuuuuuuu).
Siri ville igentligen har en katt men de var slut. Hon sa när vi hade varit på barnmedicin "mamma jag vill ha en lite katt som säger mjau. den heter Laban" Synd bara att katterna var slut. Hon var så duktig när dom stack henne i fingret. Tårarna rann nerför kinderna men hon satt tappert med handen framsträckt. Min duktiga tjej.
Skicka en kommentar