torsdag 7 augusti 2008

Staffan Götestam

jag började precis läsa "bröderna lejonhjärta" för E som godnattsaga. första kapitlet krävde ett långt samtal efter. det är så UNDERBART att prata med henne sådär intensivt...svara på frågor och se hur hon liksom lyssnar och fascineras med hela kroppen. jävlar, vilken underbaring! astrid skriver så ljuvligt. inte bara för barnen. för oss andra också. vi stora stora barn. när blir man vuxen?

idag var J's gamla kursare här med sin lille pojke, 9 månader. hon är en sån där rolig människa. ni vet, vissa det bara klickar med och jag fnissar åt typ allt hon säger. känner mig som i 7:an när min kompis Malin och jag satt längst bak på engelsklektionen och bara fnissade och fnissade. skrattanfallen löste av varandra och tårarna sprutade. det var tider det.

tänker och tänker på om jag ska sluta amma på natten. men det känns som ett för stort projekt. varför skjuter jag på det när jag VET att det blir jobbigare ju längre jag väntar? så jobbigt.

Inga kommentarer: